Trolldomsprocesserna eller häxprocesserna 1675.
Över hela Europa förföljdes människor under medeltiden och fram emot 1700-talet oliktänkande och avvikande männsom fanns. Anklagelserna berättade bl a om ett stort frosseri i Blåkulla där lust och överflöd rådde.
I bygderna fanns också ett stort antal "kloka gummor och gubbar". Tusentals kom att dödas. I Sverige kulminerade avrättningarna i Torsåkers socken 1675 där 71 personer miste livet.
Det finns många skiftande förklaringar till trolldomsförföljelsen. Sverige hade varit i krig under många år på 1600-talet. De hemvändande soldaterna hade mycket att förtälja om häxprocesserna ute i Europa. En annan faktor var den svåra hungersnöd som drabbade Ångermanland under fler år under den aktuella tiden. Fattigdomen var stor och bark och halm blandades med den lilla mat personer som ansågs vara duktia på att bota sjukdomar och hindra olyckor. Kyrkan ville inte veta av dessa människor som ansågs stå för vidkepelse, svartkonst och ond trolldom. Nu fanns också ett osökt tillfälle att ge igen för gamla oförrätter i byarna. När anklagelserna tog fart tillsattes särskilda trolldomskommisioner som i stället för häradsrätterna förhörde och dömde.
Angiveriet tog snart kusliga proportioner. Från Nordingrå kom två pojkar som hade "gåvan" att se vilka som var häxor eller ej. Den ene av dm var en fattig 16-åring, Erik i Mädan. Han pekade ut de skyldiga och ot detta fick han betalt. En gång stod han vid kyrkporten i Ytterlännes kyrka och tittade genom nyckelhålet. Han såg då tecknet ovanför de skyldigas huvuden och när kyrkobesökarna gick ut ur kyrkan pekade han ut dem en efter en. Han råkade då också peka ut prästen Olof Rufinius hustru som dock fann sig och gav honom en ordentlig örfil. Han förstod då vem han hade pekat på och bad om ursäkt och sa att han sett fel. Hon var farmor till Chatarina Rufina, min farmors morfars mormorsmor och för Ulla, Astrid och Ingemar Persson mormors morfars mormorsmor. Erik kom senare att brutalt mördas.
Tur i oturen för Nordingrå är att rannsakningarna där startade relativt sent. I Torsåker, som drabbades värst i Ångermanland, pågick förhör från den 15 oktober 1674 till den 1 november samma år. De flesta vittnena var barn som påstod sig ha förts till Blåkulla av de anklagade kvinnorna. En femåring räknades som kvarts vuxen men även ett sådant vittnesmål ledde till döden.
I Nordingrå hölls så förberedande vittnesmål i maj 1675. "Anno 1675 den 4 maij förretogz ransaachningh der sammanstädes öfver dett berychtade trulpack som bruka blåkullafärder och föra barn etc. Närvarandes probsten och kyrkioherden ehrewyrdige hr Christierb Bozaeus, capplanen hr. Johan Ask medh närskrefne av nämnbden;
Johan Eriksson i Valmsta
Per Nilsson i Kåsta
Mats Eriksson i Körning
Jöns Johansson i Kåsta
Jon Persson i Sund
Johan Persson i Gåsnäs"
113 personer anklagades för att vara häxor eller stå djävulen nära. Av dessa var flera män. Någon rättegång blev dock aldrig av. Kommisionen och främst dess chef, Johan Sparre, hade börjat tvivla på vittnesmålen och kommisionen upplöstes i juni 1675. Nordingrås präst Christian Bozaeus anses också vara mindre för den hårda linjen och mera för att omvända de skyldiga till goda kristna igen.
Från Sunds by anklagades fyra personer, änkan Marit, 60 år, hustru Anna, 40 år, hennes dotter Margareta 12 år samt makn Nils Pålsson. Samtliga tillhörde en och samma familj. Ytterligare fem personer från familjen är nämnda men inte enskilt anklagade. De var Anna och Nils Pålssons tre söner Erik, Israel och Jonas samt döttrarna Annika och Märit. Varför blev en och bara en familj drabbad? Vi skall återkomma till detta.
"Oppå hustru Märit, änkia i Sund, öfwer 60 åhr gl, witnade;"1. gl. pijgan Margareta i Ulvvik, som sigh bekiändt, sade sigh haufa sedt h. Märit 2½ åhr i Blåkulla, dijt hon förer sine dotterbarn, Nils Pålssons i Sund. Der bähr hon fram maath, danssar och bolar medt Satan." Så följer ytterligare 24 vittnesmål mot den gamla kvinnan, bl a de fem barnen från Sund av vilka tre hade sett henne "bola", ha haft samlag med Satan. Nils, 14 år, vittnade att hon efter att ha burit fram maten, ätit, druckit och dansat, gått till "fuulingen under bordet".
Av de som vittnade mot de fyra var sex personer från Sund. Ytterligare 48 vittnesmål framfördes av 28 personer, dvs 14 st vittnade mot flera anklagade. Av vittnena från Sund vet vi att skrämmande fem av sex var 14, 12, 10, 9 resp 8 år gamla. Den sjätte var Märit piga, 24 år gammal. Tyvärr framgår det inte vilken ålder de övriga 28 vittnena har, men vi kan nog förutsätta att även många av dessavar barn. Varför framför då dessa sina otroliga fantasier?
Ett av de 23 vittnena mot hustrun Anna, Sigrid i Sund 12 år, säger att hon "förd av h. Anna alt sedan i fiohl, om påsk, gifwit henne en fäste-penningh, en silffbullna och ett silffbällte. En swart karl läste för henne. Satan togh blodh af henne och drack den opp. omdöpt till Satunge. Warit brudh. Nils Pålssons Erik war präst. Nils Pålsson sielff talman och denna h. Anna brudframma. Israel och jonas, Nils Pålssons hoffreddare. H. Anna bär fram maaten, kookar och bohlar medt Satan."
Vi måste komma ihåg att detta är en i flera avseenden mörk tid. Det fanns varken gatlyse eller ens tillräckligt med ljus i bostadens enda nödtorftigt uppvärmda rum. Mörka skuggor spelade på väggarna och barnen hade från födseln lyssnat till de gamlas berättelser om vitter och skogsrå, troll och häxor och annan folktro som spelat roll i familjen och släktens liv. Man trodde allmänt på dessa. Det råder också under många år en skriande brist på mat. Av 73 framförda vittnesmål nämner 64 att den anklagade burit fram mat och ätit.Den manlige anklagade har av samtliga sex vittnen utpekats ha tappat och druckit öl. Det är lätt att inse vittnenas hunger och önskan om att själva en gång få frossa i mat och äta sig mätta.
Varför blev då just familjen Pålsson drabbad? Nils Pålsson kom från Omne och blev ägare till Sund 3 (Sundström/Edholms) 1660. Hustru Anna född Abrahamsdotter kom från Häggvik. De hade bott i Sund i 15 år och kunde knappast ses som utbölingar. Kanske var Märit en av de kloka gummor som kunde mer om att bota sjukdom hos människor och djur med ärvda kunskaper. Pålssons var kanske byns mest framgångsrika bonde och lite för mer än de andra. Här fanns nu ett utmärkt tillfälle att ge igen eller hämnas någon gammal oförrätt.
Nils Pålsson får leva ett långt liv och dör vid 98 års ålder. Anna blir 86 år gammal. Deras dottersonsonsdottersonson-dotter resp -son är Svea Persson och Rune Häggström. I Sverige avrättas den sista häxan 1704. Dödsstraffet för trolldom upphörde 1779.
