Ungefär 5500 år före vår tideräknings början fanns en stenåldersboplats vid Överveda. Den ligger idag ungefär 60 meter över havet.

Omkring år 0 nås Nordingrå av den jordbrukskultur som börjat utvecklas i södra Sverige under yngre stenålder. Det innebär att man blir bofast året om. Åkrar röjs på lättodlade sedimentjordar högt uppe på dalsidorna. Gårdarna utgörs av ensamgårdar ooh det är oftast långt till grannar. grannar.

Bynamnet Sund vållar inga problem. Det som idag är Sundsbäcken var vid bynamnets tillkomst ett relativt brett sund mellan nuvarande havsviken och den stora havsvik som Vågsfjärden då utgjorde.

När den första gården kommer till i Sund vet vi inte. Det finns mera skyddande platser och all nuvarande åker och äng under 20-metersnivån låg under vatten. Vid år 0 går vattnet strax ovanför Sundqvists gårdar och samtidigt sticker Norrbys lilla holme upp någon meter ur vattnet. (Karta sid 16) 500 e kr går vattnet strax bakom Sundells hus och loge. Men Trångsundet var även något bredare än idag en skyddande port och på de nuvarande åkrarna mot Vågsfjärden måste det ha funnits bra notdrag. Strömmingen gick med andra ord ända upp till nuvarande byklungan. Men visst fann det plats för en gård. Gården var ett långhus av trä, näver och lerklining. I huset bodde både människor och djur under samma tak. Dagens goda åker var då sjöbotten men en åker kunde ha varit uppe vid Sundströms/Edhols mot landsvägen till Mädan.

I början av 1500-talet består Sunds by av endast tre gårdar. Bland  de personer som ägt eller bebott något hemman i byn märks på 1500-talet Eric Svensson i Mädan, också ägare till Sund 3. Han ägde bl a 24 kor hemma i Mädan. Dessutom var han underlagman i Västernorrland som då sträckte sig från Gästrikland och så långt Sverige var norrut. Med dagens vokabulär var han hovrättspresident med allt vad detta innebar. Sund nr 1 ägdes av kyrkan och när prosten Petrus Gestrinius dog bosatte sig hans änka på hemmanet. Hit kom då kaptenen Anders Persson Holm från Holm i dåvarande Sidensjö vilken gifte sig med, "konserverade", änkan. På gården har också hans son fänrik Lars Andersson Holm bott. Anders Persson Holm kom från en liten by med endast ett hemman. 1622 är han korpral men stiger snabbt i graderna och når 1647 kaptens grad.  Innan dess har han bl a deltagit i belägringen av Riga och Mitau samt i sjöslaget 1644 på skeppet "Recomperis". Som kapten får han befäl över ett kompani knektar från Torneå socken och dör under garnisonstjänst i Demmin i Pommern 1654. Anders Persson gifte sig första gången med en dotter till överstelöjtnant Lars Persson i Törna, Ullånger. Andra gången med ovan nämnda Gestrinius änka. En son, Petrus Holm, blev professor i Lund och Uppsala. Vi kan bara föreställa oss vad Anders Persson varit med om och kunde berätta för byborna i Sund.

Även Sund 3 tillhörde kyrkan åtminstone fram till 1571. 1630 finns fem bönder i byn. Två var änkor och innehavare till var sitt hemman. Hushållen omfattade totalt 16 personer. Endast två av de fem hade en häst. Dock var koinnehavet imponerande. Så hade Per Andersson 9 kor och de övriga tillsammans ytterligare 20. Korna var inte stora mankhöjden var ungefär 70 centimeter. Alla utom en hade får, totalt 30 stycken.

Per Andersson var den förste som vi känner till som 1663 fick klyva sitt hemman för att sönerna skulle få var sitt. Tredje brodern dör troligen. Sonen Johan (Joen) och sonen Erik blir ägare till 4:1 resp 5:1 om vardera 10 1/4 seeland. 1701 klyvs Sund 1 till 1:1 resp 2:1 mellan dottern Helena och en son Per till ovan omtalade Anders Persson Holm. 1702 fanns det fem hemman omfattande totalt 44 seeland.

1758 är det dags för nästa klyvning. 2:1 blir 2:2 resp 2:3. 1791 klyvs 5:1 till 5:2 och 5:3, 1792 4:1 till 4:2 resp 4:3 och 1794 1:1 om nio seeland mellan bröderna Per Persson och Christopher Persson. (1:2 och 1:3).

Per Persson d.y. var då bara 21 år varför pappan Per Nilsson fortsatte att bruka 1:2 till 1801. Per Persson d.ä. är farfars farfar till Ingrid Ahlenius

Christopher Persson är farfars farfar till Bengt Sundell och farfars farfarsfar till Ulla, Astrid och Ingemar, samtliga födda Persson. 5:2 delas 1873 upp i tre delar, 27/40-dels  seeland fortblir 5:2, 3 och 3/40-dels seeland går till Per Norrby i 4:3 och 5/8-dels seeland till skräddaren Johan Öhlen också på 4:3. Fler delningar framgår av skiss längre fram.

Gistplatsen uppmättes 1807 och för att skötarna skulle få torkplatsså lades de tilldelade gisterna snett över den lilla udden. Vägen gick på södra stranden ovanför sjöbodarna. Viken kallades sjöbodviken.

Vägar, bandfasthagar och alla grindar var ett kapitel för sig. Allt och alla var omgivna av stängsel för att markera sitt eget och främst för att hålla boskapen ute från åkrar och trädgårdsodlingar. Ett långt kapitel i laga skifteshandlingarna omfattar fördelningen av vilka hagar var och en skulle stänga och underhålla. Ett otal grindar skulle öppnas och stängas så snart man förflyttade sig utanför gårdsplanen. Stängslens totala längd var ca 10000 alnar, ca 6 km.

1732 företogs lantmäteriförrättning där rågången mot Häggviks by fastställdes.

1770 var det dags för samma sak mot Mädans by.

1788 upprättades karta över Sunds skatte bye skog med Långsön.

På skogskartan som följer är sex gårdar nödtorftigt markerade.

Storskifte 1789. Vid storskiftet 1789 fanns sex bönder i byn, vid laga kiftet 1829 nio bönder.

1807 upprättades karta över gårdstomter, intags- och nätgistplatsen.

A ungefär nuvarande väg mellan Perssons, Ahlenius.

B väg över Näslunds/Janssons gård förbivattenresorvoaren upp förbi Lindens fritidshus fritidshus.

B1 är Sundbergs/Ahlenius.

D är nuvarande Sundqvists som fanns på ytan vid Bengt Sundells garage.

J Sondell/Björklund.

G Näslund/Jansson-Frölander.

H Norrby/Edlund.

F uppdelad

E Sundström/Edholm

 

Ansökan

 

"Högvälborne Herr Landshövdingen General adjutant, Överste Leutnant, Riddare av Kungl Maj:ts Svärdsorden, Nådige Herre"

________________________________________________________________________________________________

Enligt Hof häradsrättens utslag af den 25te oktober 1805 är ingenjören ädel och aktade Herr Eric Sundström eller hans medhjelpare ålagde att rätta och utstaka twänne skillnadslinjer emellan undertecknad och Grannen Eric Persson. Men som å flera ställen några skillnadslinjer ej äro så säkre, samt at den odelte Gistplatsen måtte efter skatte fördelas,jemväl utröna hvilka som skifta uti inläggningar vågar jag i djupaste ödmjukhet bönfalla Eder Höga Nåde täckes höggunstligt förordna wice Lantmätaren Herr Ifvar Dynosius, som också kommer at värkställa förenämnda utslag. Under afvagtan om höggunstligt utslag, har nåden med djupaste vördnad framhärda Eder Höga Nådes

Protokoll

" År 1807 den 10:de Augusti inställde sig undertecknad vice lantmätare uti Sunds by, Nordingrå socken och härad södra Ångermanland och efter Ångermanlands hövdingadöme, enligt Kungl Maj:ts Respektive befallningshavarens givna remissinial också av den 10de juli 1806 och den 9de maj 1807, undersöka en skillnadslinje emellan Jöran Jansson och Eric Persson, dela den för samfält år 1789 års karta avsatte så kallade gisstplatsen, utreda om bristande inläggningar från utmarken, undersöka gårdslanden, dela de oskiftade ägorna inom hägnaden, pröva Jöran Janssons slåttskifte emot dess gårdstomt, undersöka om byevägen enligt kartan; Närvarande till biträde vid detta göromål nämndemännen Nils Dalenius ifrån Nyland och Mårten Jansson i Själand; Denne bys jordägare Christoffer Pärsson, Pehr Pärsson, Mats Pärsson, Eric Pärsson, Jöran Jansson, Jan Nilsson, Nils Jansson och Nils Nilsson.

S.D. Sedan anförde förordnanden tillika med det av undertecknad från Kongl generallantmätrie Kontoret i Stockholm undfångne medhjälpare förordnande av den 28de oktober 1802 blivit uppläst, gjordes genast början med gistplatsen vilken på delägarnas begäran å marken besågs. Då undersäkning gjordes om skötenes rum på längden, skulle kunna få sin utgång snett tvärs över denne plats sedan båthusen och vägen samt litet rum för hästarnas vändande vid mjölkvarnen blivit avsatt för gemensam räkning, och då detta allt å marken efter äskande blivit å karta lagd, företogs överläggning om läget härav. Då efter enigt beslut var och en skulle åtnjuta följande lägen härav, dock med det förbehåll och begivande av alla, det de med samlad hand och enighet skulle bortbryta de stenar som skulle bliva hindersamma för den ena eller den andra å denna trakt, var den helst vara må.

Den 11de om mårgonen förklarade delägarna att frågan om det odelta inom åkerhagen eller det så kallade avprikningslandet vore uti 1789 års lantmäteriprotokoll utstakat i genom förening av byemännen vad var och en skulle framgent klanderlöst innehava; och således denne frågan av sig själv försvinner. Härefter företogs uppmätandet och å kartans läggande vars och ens innehavande gårdsland, som icke är på den så kallade och överenskomna utpinningen beläget, vilket göromål varnde denna dag och den 12te trädde embetsmännen med delägarne tillsammans i tanke att rådpläga om gårdslandens fördelande då en del grannar påstod gradering härå, samt en del bibehållande av sina gamla och innehavande delar i Kåhlsängen, åter en del ordentelig delning av det senare, då samteliga förfogade sig först till Kåhlsängen att upptaga var och ens förr innehavande delar, sedermera besågs alla gårdslanden; efter vilket verkställande skedde; Då på förr gjord tillfrågan tvist uppstod om gradering av gårdslanden, så vida Jöran Jansson vill räkna sitt gårdsland för sämre än de andres, av orsak som vore besvärad av så många stenhällar därå, åter andra påstod fördelaktighet därav, det vore sämre besvärad av skottländighet såsom för en del befinnes. Embetsmännen föreställte att som ingen av delägarna innehade större rymd uti sitt gårdsland än att nödig byggnad dörtill tarvades kunde en fast grund icke annat än anses för förmånligare till åbyggnad än den sumpigare, och i brist av vänligt åsämjande sådant avgörande vid laga domstol må avgöras; Efter något samråd fann delägarna billighet och rättvisn härutinnan och stannade uti det beslut att alla gårdstomter utan gradering anses för lika goda, och den bristande får av utmarken sin fyllnad, med det förbehåll att Mats Pärsson som nu innehaver en sådan sumpaktig och ostadig tomt för sin tröskloge, må äga rättighet få sätta dnsamma överom åkerhagen på den så kallade Löten öster om sin mansbyggning; Härefter påstod åter Jöran Jansson åtminstone ett kapplands avdrag för sina å gården innehavande hällar, vilket de övriga diskuterade, vilken fråga Jöran Jansson må vid laga domslut sin talan utföra om han sig så befogad finner och kanen sådan obetydlig fråga icke hindra fortsättningen av göromålet, hällst som en sådan vidds tillgång alltid av jämgott land som för de andra kan finnas att tillgå; Beträffande Kåhlsängens fördelande, och bibehållande av vad som var och en nu innehaver, kan embetsmännen efter inhämtande och skäligen grundade uppgifter, jämte anledning av kartans och markens utvisande skapnad, och hälst en del grannar den inga låtter äga, ej annat än anse och taga den såsom intagen, och i beräkning därunder anse i varpå delägarna tillsades det uträkningarna kommer att företagas och de på kallelse måge sig intälla. Den 13de skedde utstakningen å marken av den så kallade gistplatsen varefter åter nytt sammanträde skedde, då jordägarna blevo underrättade om vad vidd var och en i eller emot gårdslanden borde emot den högsta innehavaren av vidden härav som är Mats Pärsson inlägga, sammaledes rörande intagorna emot den högst eller den mästa innehavaren Eric Pärsson, då tillspovning? skedde varest desse fyllnader tagas borde och om sådan utstakning nu å marken äskades; Under vidlyftigt täflande äskade Jöran Jansson här utinnan domstolens åtgärd och lag likmätigt utlåtande, vilket ämbetsmännen ej hade anledning till i själva huvudsaken att bevilja, men som tillgångarna icke ville av en del utvisas, utan blott tvära påståenden så kunde ämbetsmännen ej annat än på Jöran Janssons påstående till laglig domstol avgörande få bero, dock på den bkostnad som uppskovet i själva slutsatsen kan komma att finnas skyldig. Beträffande de omförmälte byevägarna, äro och nu enligt kartan utstakade, samt den väg som löper ifrån Lovägen neder till sjön, som nu uppgives vara kyrkoväg sommartiden, innan vid stavskiftesdelningen eller å kartan icke alls finnes, innehåller i längd 214 och i bredd 4 alnar och belägen på Jon Nilssons slåtterskifte, kan jordägarna ej annat än denna väg efter var sins ägande skatt avsätta om de sig därav begagna vill. Rörande skillnaden emellan Jöran Jansson och hans granne Eric Pärsson på den så kallade ön neder vid sundet eller bäcken, blev även enligt kartan utstakad, samt är ytterligare uti skillnaden emellan de tvänne sistnämnde åboer på eller vid vägen ifrån byn löpande neder  till sjöbodarna eller så kallade änget, varest även väcktes tvist, som vid Domstolen förevarit, skedde undersökning, då efter utmätande vid nämnde vägen befanns att enligt båda ändpunkternas visning den utmätte bredden fullt till fullo i rät linje inträffade, således hela tvisten som uti diket bestod till en del av längden av en fjärdedels aln, som Jöran Jansson vid Lofl Domstolen samt Välh Canselliet sig emot sin granne och ämbetsmannens felaktighet besvärat och utspritt. Efter allt föregående trädde åter ämbetsmännen med samtliga tillsamman då detta protokoll för dem ytterligare upplästes, och kommer således ämbetsmännens arvode som enligt räkning efter skatt att gottgöras.

Sund utsupra

På ämbetets vägnar

Eric Sundström Per JP Hamberg

Den 14 då avresan ifrån byn var tillämnad  kommo jordägarna med anmälan det de beslutat i vänlighet överenskomma och denna sak uti i all enighet avgöra, till vilken ände de även övertalt nämnden att kvarstanna; Anhölt således samtliga det undertecknad ville ånyo företaga och till slut bringa desse göromålen, med förbindelse att bortlägga all slags egennytta och strävhet;Vilket beviljades, och i grund därav företogs uppmätningen av alla tillgångar till inläggning såväl till intagsland som gårdsland, varvid efter utsättandet och given upplysning om innehavande vidd i intagningslandet enligt beskrivningen, befanns att en del av grannarna undfått sitt fulla belöpande men åter en del bristade något obetydligt, då de beslöto att som tillgångar och mulbetet icke vidare medgåvo instängning, så skulle nu och framgent en och var med det innehavandet sig i slåttelandet åtnöjas, hälst so i någorlunda proportion på varje hemman bristerna äro, och så obetydlige att frågan är blott cirka ett kappland på varje hemman.

Beträffande gårdslanden skulle Jöran Jansson efter eget begivande och anbud som undfått sin fyllnad i slåtteslandet eller intagorne och störste skattägaren, varande emot tvänne av de högsta i byn rörande skatten, beräkna 2ne kappland ifrån slåttesviddn till gårdslandsvidden, vilka skulle för gårdsland anses för att taga i det närmaste lika del i bristandet såsom de fläste av sina grannar samt sedermera inlägga sin fyllnad 2½ kappland över om Bergnyåkern.

Christoffer och Pär Pärsson får den slott som finnes på holmen bestående av 1½ kapplnds vidd som blott räknas för 1 kappland samt i Gropen 4 kappland för brist uti gårdslandet. Nils Jansson undfår såsom fyllnad för gårdslandets brist 5 1/4 kappland i Gropen. Jon Nilsson får inlägga av Löten varest han kan för gott finna, då de övrige bristerne som är i det närmate efter var och ens ägande skatt, kommer att bliva dödad, och för framtida talan alldeles klanderlöst förklarad.  Även så anmälte Eric Pärsson och Nils Nilsson det de ingått ett sådant jordabyte, nämligen att Nils Nilsson nu bliver ägare av Eric Pärssons gärda som är liggande öster om Nils Nilssons gård såväl de nyare intagorna som och vad på åkrkartan är upptgit; Varemot Eric Pärsson bekommer lika vidd igen av intagningslandet nederom nergkjällan tecknad å den nya kartan med No 54 med villkor att Eric Pärsson får behålla sin källare som är belägen uti den omnämnde gärdan som Nils Nilsson nu undfått.

Att sålunda avlupet och beslutat är bestyrkes med våre namns och vanlige ritade bomärkens undersättande som skedde uti Sund den 15de augusti 1807.

Nils Dalenius

Chrisoffer Pärsson

Mårten Jansson

Pehr Pehrsson

J P Hamberg

Mats Pehrsson

Erik Pehrsson

Göran Jansson

Jon Nilsson

Nils Nilsson

Johan Nilsson

Nils Johansson"

Jöran (Göran) Jansson (Johansson) var inflyttad till Sund 1787 från Bergsåker 2:1. I släkten fanns bl a kyrkobyggare. Han är den som framstår som "bråkstaken" i byn och klagar på det mesta. Han är morfars farfars farfar till Hans Edholm, farfars farfars farfar till Lars-Erik Sundström, morfars farmorsmors far till Ulla, Astrid och Ingemar född Persson och farfars farmorsmors far till Sören H.